Matförgiftning rockar INTE!
Här sitter jag igen, med mkt tankar i huvudet. Tankar som jag vill kunna sätta på pränt här i bloggen. Men så fort jag loggar in och ska skriva, så tar det bara stopp. Hur ska jag börja? Vad ska jag ha för rubrik? Hur ska jag skriva så det inte blir ett tråkigt "vardagsinlägg" som ingen ändå inte är intresserad av?
Det är ofta jag sitter här, tänker skriva, skriver, för att sedan inte publicera det för det inte känns "bra" nog...
Jag vet, bloggen är jävligt tråkig, jag borde sätta mig och få ordning på en header... Men jag orkar verkligen inte, för jag tycker sånt är skittråkigt... Så bloggen får se ut såhär tillsvidare, tråkig och vardaglig, tills jag eller någon annan orkar göra något åt det!
Matförgiftning är ett hett samtalsämne inom familjen Nilsson/Kettunen just nu. För större delen av våran familj och släkt har åkt på en släng av magsjuka efter att vi firat min lillebrors 18års dag med smörgåstårta och dylikt.
Jag har fått springa och hänga i holken ungefär en gång i timman i snart två dygn. Och det rockar inte vill jag lova...
Nu, äntligen, börjar det släppa och jag har till och med lyckats få i mig lite fil... Och än så länge har jag lyckats behålla den i magen.. Men vi får väl se!
En sak är iaf säker, jag kmr inte kunna äta smörgåstårta på jävligt länge!
Studenten närmar sig med stormsteg, finally!
Den 15:e maj lämnar jag ÅTG för gott.. 3 år och jag lever än.. Har jag överlevt det så kmr jag överleva allt!
Visst kmr jag sakna ett fåtal personer, men dom tänker jag hålla kontakten med.. Värst kmr det bli att behöva lämna TX. Kan jag inte få ta med mig honom därifrån? Han vill oxå slippa skiten!
Så vart ska vinden nu bära en? Det finns ju en del möjligheter. Frankrike är en av dem. Men är jag verkligen redo att lämna sverige, alla vänner och allt vad det innebär? I don't think so!
Innerst inne så vet jag, och alla andra i min närhet, vart jag vill... Till stället som mitt hjärta bankar hårdast för, där allt känns så lätt... Men kmr jag hamna där? Jag vet inte... Men det är hög tid att ta reda på det nu!
Nej, nu ska jag inta soffläge och glutta på nån film. Måste bli frisk, för imorgon ska jag till åby och köra varum och därefter är det trav på kvällen...
Älskade sis, vad kul att du börjat skriva igen! Jag vet precis vad du menar, jag publicerar också bara en bråkdel av allt jag skriver... Egentligen borde man ju bara skriva på, och skita i vad folk tycker, det är ju ändå vi som behöver få det ur oss liksom. Och Frankrike vore awesome! Det kanske är det som behövs, ett år utomlands, komma bort från allting? Så kanske du vet vad du vill göra sen :) Kärlek till dig syster yster
ÅK UTOMLANDS det är så bra, det är så skönt. Läskigt i början kanske men du kommer känna att det var det värt varenda dag och allt kommer vara precis som vanligt när du kommer hem. GO FOR IT GIRL ;) om det är det du vill då =)
Svar till både Amanda och Michelle:
Ja men frankrike är ett andra alternativ.
Jag vill i första hand stanna kvar här i sverige, och dom som känner mig väl vet vart det är jag vill jobba! Men jag får se, visst hade det varit en upplevelse att komma iväg ett tag.. men är nog inte redo för det ännu! Men jag kommer hamna i frankrike sometime, men när är en annan fråga :)
